Penulis; Raja Bilher Marpaung (Ompu Miduk)
Umpama ni pangaririt marasing do i sian hata ni umpasa dohot umpama. Ia umpama lumobi umpasa ima nidok ni hata ni natua-tua hata na hona ani (raksa risa dohot ruhut) Umpama ni pangardang/ pangaririt dirumang mangihuthon ardang (sanjak) asa pamura ingoton jala lengen-lengen begeon ni sipareon. Unang adong hata natarsubang asa boi begeon ni namarbao dohot na marhula boru (namarbesan), unang halauan lobuan, subang bolon do hatahonon umpama ni pangarding diloloan mangajana dohot maujana.
Umpama ni Ampangardang
Ardang (bahasa Indonesia Sanjak). Molo digoari umpama ni ampangardang, palengen-lengen pinggol do i patabo-tabo begeon. Somalna halak parende do jotjotan dohot pangaririt naginoaran na ampangardang. Ampa (bijak) alai unang adong ardang na tarsubang asa boi dibege sede. Ampangardang, boi do muse dipadomudomu/ dipatomutomu dohot dipatoho tu ende-ende arur Ende-ende arur; ima ginoaran na di hata Batak manogu roha ni doli-doli dohot namarbaju tu roha sibuk manang pardagingon.
Umpama ni ampangardang ndang apala adong raksa dohot risana (filosofi) alai ingkon marhapantunon (sopan) nanaeng hatahonon dohot na mangendehon, alai adong do ardang digoari ardang diladang manang hata di ladang (ndang dibegeon ni natorop) umum. Disiala ni i sinurathon do dison samborhos sian hata ardang/ umpama ni ampangardang.
BULUNG NI HARIARA
MARPITOR-PITOR NA ARIAN
BORU NI DATULANG
SIAN DIA HO NANGKANINGAN ?
NDADA SIAN DIA
SIAN PANSUR MARTAPIAN
PAIAS-IAS BOHI
MANDAPOTHON SIPORIBAN
ANSISING ANSISING
MANANG IMBALO-IMBALO
PADENGGAN PARHUNDULMU
NUNGA RO MANOPOT HO
GIR-GIR BONANG NABARA
TAU SIMANGGILA-GILA
NDANG TARBAHEN IMPOL NI MATA
IBOTONTA DO NASIDA
SIBOTOL NI BOTOL
BOTOL NI PAGARSINONDI
IBOTONTA PETAHO
ASAL MA SIRONGKAP NI TONDI
Alai ndang tangkas mariboto nanidokna ai sude do pangaririt mandok ito ! tu natinopotna (tunangan)
AEK ANTURGE
DILANGKAI PARSOBAN
SIDOLI MANGARIRIT
NATUA-TUA DO DAPOTAN
Aek anturge ima aek nadibagasan losung naung tarulang dohot dibagas tungkot ni bulu naung busuk
RAMBA DIA RAMBAMUNA
RIO-RIO RAMBA NAPOSO
MARGA DIA MARGAMUNA
USO-USO NA SO UMBOTO
IANGGO RAMBANAMI
PARASARAN NI AMBAROBA
IANGGO MARGA NAMI
TUNG NA SO TARPA BOA-BOA
HANDIS NI BARUMUN
SIROHOT NI BANUATONGA
HANSIT NI NAMALUNGUN
SURAT ON MA PATOLHAS TONA
PURA-PURA NI TOHUK
DISINTAK RONGGUR MALLISIK
MOLO ADONG ROHAM TU AHU ITO
LUAHON DAMANG MA AHU SIP
MOLO RO AMANTA I
AHU PE MANGALUSI I
BUNGKULAN NA DI GINJANG
PARASARAN NI BORONG-BORONG
BULAN NA DI GINJANG
PARDOMUAN NI SIMALOLONG
HO DO TINODO NI LILINGHU
TINONGKE NI ROHANGHU
TINODO NI PANAILINGHU
SINOLOM NI ROHANGHU
PEGE SANGKARIMPANG
HALAS SAHADANG-HADANGAN
NUNGA JUMPANG SIPORIBAN
DENGGAN MA HITA MARSIJALANGAN
HUTOMBUR MA SIBAHUT
MARDISIR MARDOSOR
HATA NA HUDOK I
UNDUK MA MANIGOR
NAUNG SAMPULU SADA
JUMADI SAMPULU DUA
BORU NI DATULANG
BETA HITA MANGALUA
LUA-LUA SADARI
BAHEN HITA MUBA-UBA
RIBUR PE ONAN PASAR
RIBURAN HITA NA DUA
NUNGA LIMUT-LIMUTON
PANSUR SOPINARIDIAN
NUNGA LUNGUN-LUNGUNAN
SIBORU SO PINANGKULINGAN
HO ! ALE BINTANG
UNANG HO MARBINTANG-BINTANG
SINUAN DO BINTATAR
MANJOJORI DOMPAK GINJANG
HO ! DA BAOA UNANG HO ! MARBILANG-BILANG
HUSUAN DO PADANTA
HO DO GIR-GIRAN SIRANG
HAMU PANDUDA I
LEHON HAMU AHU SANGGOLOM
MOLO LEHONON MU
ASA GINOLOM-GOLOM
MOLO SO LEHONONMU
ASA LAHO AHU MODOM
NGALUT MA DA SASABI
NA SO MARLANGGU DUA
NGALUT MA AHU ON
NA SO MARULOS DUA
MOLO MANOROP OMBUN
MANARIA TU BUTUHA
PEGE SANGKARIMPANG
HALAS SAHADANG-HADANGAN
NUNG HUJUMPANG SIPORIBAN
LEHON AHU JOLO MARNAPURAN
MOLO LEHONON MU
JOLO A TU P ASA DENGGAN HUPANGAN
MOLO SO LEHONONMU
ASA LAHO AHU TUBALIAN
HUNDUL MARTUTUNGKIAN
TUTUR BULUNG NI BULU
DOMPAK MATANIARI
IANGGO ENDE I
TOLE JOLO TARUNGHA I
IA LOJA HITA
MANSOHOT JOLO
MARDAON BARI
POR UDAN DIJULU
DITANGKUPI LEANG-LEANG
SABUR UBAN DI ULU
SOMANSOHOT MEAM-MEAM
ANDORANG SO LANGGE
NI AITHON PODOM-PODOM
ANDORANG SO MATE
BINAHEN SISUNGGUL NA MODOM
TUBIS NATUMANDOK
URAM-URAM NI SITUMA
DOLI-DOLI NAHUHONGKOP
RO MA JOLO HO ASA HUUMMA
TUBIS NATUMANDOK
URAM-URAM NI SIPASING
DOLI-DOLI NAHUHONGKOP
ROMAJOLO HO ASA HU ABING
BONTAR BATU NI SALAK
BONTAR BATU NI SALUDI
UNANG SAR DIBOTO HALAK
MALO-MALO HITA MARSIBUNI
HARAMBIR NI SIBOLGA
DISONGGOPI LAMPU-LAMPU
NAMADUNG-DUNG SINGKORU
DIAITHON HAMBIRANG HU
MARDALAN HO PARIBAN
NAENG PANGKULINGAN HU
MANGIDO GAMBIR SIAN HAJUT
DOHOT LAGE PODOMAN HU
SITAMPA SITAMPUA
SITAMPA NI SIABAL-ABAL
MALUAN SIAN AMPUAN
MARMEAMI TU ALAMAN
SIDOPE NI DOPE
SIDOPE NI ARSAM NATATA
DUA SIBUTET ON SAHALITUBU
ISE MAROMPA NASADA
ADONG PE PAROMPANA
TOLU ASTA DO GANJANGNA
NIALITHON TU TANGGURUNG
ALANG-ALANG TU ABARA
AMANG SIBUTET ON
MANARITA TU AMANA
DIBOTO DI BORTIAN
TARHONA MARHUTASADA
Nunga sinurathon manang piga-piga umpama ni ampangardang dohot pangaririt. Sinurahon do dison ardang diladang holan sanghababa. Hata/poda ni natua-tua mandok hata diladang subang boanon tu huta alana adong ndang denggan begeon ni natorop.
Sinurathon pe ardang diladang, ndang najekjek ni panurat holan mambahen (paboahon, tudosan do. Songonon ma ardang na, santabi di panjaha :
SIBOLANG MA DI GINJANG
SIBOLANG MA DI TORU
ULOS NI AMBARITA
TINONUN NI ANAK BORU
SUSUNGKU MINKAL-INGKAL
SIAN HUTA NI NAMBORU
HORBONGKU TUNGGAL-TUNGGAL
JUMADIHON BORU-BORU
SIGE DALAN TU GINJANG
TANTAN DALAN TU TORU
ADONG DO HAPE TURUN
HOLAN TURUN NI NAMBORU
UNDANG-UNDANGAN
Ia undang-undangan, torhan torhanan dohot ansa-ansaan, ndang piga be doli-doli dohot namarbaju sinuaeng on umbotosa. Alai tung manangkas pasunggul parbinotoan do i tu angka jolma na umposo asa tasak di nasida roha dohot pamingkirion. Ditaon 1945 tu toru, molo dirondang ni bulan marpungu do angka dakdanak di alaman, songon i nang namarbaju dohot doli-doli. Hatiha i dijujui natorasna do angka ianakhonna be asa didapothon donganna dakdanak marmeam tu alaman dohot pamingkirion, unang songon napunjung ianakhon na i sian donganna. Dung masa ni PRRI gabe moru ma parmeamon i, sian i ma borsirna rasirasa sadarion ndang hea be niida angka dakdanak doli-doli dohot namarbaju marmeam dirondang ni bulan di Toba on. Angka dakdanak marmeam martulpe-marsibahe-marsitengka, margala, dohot marsampele-sampele. Doli-doli dohot namarbaju marundang-undangan, marhuling-hulingansa, martorhan-torhanan. Molo ro pe angka doli-doli partandang, di rondang ni bulan i do manghata hatai huhut martorkan-torkanan. Tung ila do roha ni doli-doli dohot namarbaju hatiha i, molo so adong torkan-torkananna manang ansa-ansaanna. Molo adong ansa-ansaan ni donganna na so diboto alusna ditobus do dohot ansa-ansaan, ipe asa masipaboaan alus ni ansa-ansaanna be.
Angka dakdanak na laho martulpe jolo marpalengka-palengka do nasida, manang pat ni ise parpudi hona ima parjolo mangambat partulpe.
PALANGKA PALANGKA
SANDUDUK TATA
TATA BALIGE, TATA URSA
MARUE-UE ANAK NI URASA
DI HARANGAN DIA ?
DI HARANGAN SIMATUNGTANG DO I
ALE LANGGE
LANGGE SIMARTURI
TURIAN SIMATUNGTANG
ALE SIDONGANTA
Dinaparpudi diganti angka dakdanak ma ende-endena gabe marsapele-sampele ma didok. Alai tong do manang pat ni ise parpudi hona ima parjolo mangambat partulpe i.
SAMPELE-SAMPELE
SIRIA-RIA
MANGANGKAT JARUM BOSI
TOHO TU BARIBA
TUNGKOT JOM
AMA NI MALLOTOM
NABIBI NAMALAMUN
TAMPUK GAOL NA TATA
ANGGINGKU MENTEK-ENTEK
IBOTONGKU MARTATA
Songon ima sabagian ende-ende dakdanak molo tingki rondang ni bulan. Sinurathon majolo taringot tu udang-undangan dohot ansa-ansaan. Huling-hulingansa dohot doli-doli dohot namarbaju alusna ANSA.
1. LULU I MAJOLO DI AHU
SADA ULOS NATINONUN SADARI
DISI PAMULOSINA
DOHOT PANGHOTANG-HOTANGINA
Alusna :………………..
2. LULUI MAJOLO DI AHU
PORHIS NAMATE MAGULANG
3. LULUI MAJOLO DI AHU
SADA ULOS
IA NI LUN-LUN NASA SIPORHOT
PINANERBANG NASA BOLAK NI LANGIT
4. PATUDU MAJOLO TU AHU
PORHIS BORU-BORU MANANG JANTAN
5. PATUDU MAJOLO TUNGKOTHON
DIA BONANA DIA PUNSUNA
(dosdo balga ni tungkot i)
6. GANTUNG MOKMOK
GANTUNG MARNIANG
7. GATNA GUTNA
PATNA ULUNA
8. JOLO MALAMUN, ASA BIBI
9. PINSUR SONGON SIGIRIK
PIU SONGON TALI
BIRONG IA MARIDI
BONTAR DI DADANG ARI
10. LULUI MAJOLO DI AHU
DUHUT-DUHUT SUNGKOT DILANGIT
11.MOLO BORNGIN IBANA RAJA
MOLO ARIAN IBANA TU TALAGA
12. TINABA MADABU TUGINJANG
13. IA TIRIS TUGINJANG TIRISNA
14. PITU ILA-ILA
UALU ANTUALU
PITU INA-INA
PAUALU NAMARBAJU
Piga sude ?
15. GUIT, SITARAGUIT
GUIT PANGALAHONA
SAHALI PE MANGGUIT
SUDE HALAK MANGGORA
16. SADIA DAO DALAN ON
TU LUMBAN JULU ?
AHA DO DAON NI NAMALE
(sade dapotna)
17. MAGO-MAGO SADOPA
SONGON NI DOKNI PARTOBA
18. SAH “AMPORIK
AMPORIK, SISARATUS
NINNA BAOA PAMUROI
EH : ”BAOA PAMURO NAOTO
NINNA AMPORIK I
NDANG GOK HAMI SARATUS
INGKON TOLUNALI NASA ON
GARI I, HURANG DOPE SADANA I
Piga ma amporik i ?
19. Adong sahalak namarbaju mandok tu doli-doli
ADONG DO DISON SISEATON BAHEN LOMPANTA
NA SO HUBOTO DO MANEAT
ASA ADONG BAHEN LOMPANTA
LAOS DIBOAN NAMARBAJU I MA SADA PIRA NI MANUK
BOHAMA ALUSNI BAOA I : …………….
20. SEAT JOLO MANUK I HADUAN
ASA ADONG LOMPANTA SAONARI
21. DIHURUNGI TAMUENA
22. MOLO NI INGOT NDANG NIBOAN
IA SO NI INGOT GABE BINOAN
23. DITORTORI TENA
24. DISARAT-SARAT TENA
25. HABANG NASA LALI
MANGINSIR NASA ULOK
SO NASA LOSUNG
26. PIRDAUK-DAUK
BOI BAHEN TALI
27. HAU DONGANNA TUBU
ASING IA GOARNA
NDANG OLO IBANA DINASA E
INGKON DILINGGOM INGANAN NA
NDANG MANGAN IBANA
IA SOJOLMA PINANGANNA
TIK NINNA ALUSNA
RUAR PINANGANNA
28. HOT MARGULANG-GULANG
29. HARIARA SUNDUNG
SUNDUNG TU BONANA
SOGOT MANOGOT I
MARTUMBUR MA LATANA
DUNG DITONGA ARI
GOK MA BOLON NA
DAPOT DI BOTARINA
MARURUS MA BULUNG NA
DUNG DI BODARINA
MARONGKAT DOHOT URATNA
30. ADONG SAHALAK NAMPUNA
PORLAK HARAMBIR (kebun kelapa)
MARRATUS BONA NI HARAMBIRNA I
RAMOS DOHOT BORASNA (parbuena)
DIPAUPAHON MA MANJANGKOT BONA NI
HARAMBIR NA I
SADA UPA PATUAT BORASNA
MANANG SADIA GODANG PE, DIJANGKIT
MANANG SADIA GODANG PE BORASNA
DIPATUAT TONG DO DUA HARAMBIR
UPA NI SANGKAMBONA
PIGA MA BONANA SIJANGKITON NA
PIGA MA BORASNA PATUATON NA
HOLAN DIPANGIDO SADA SIAN
NAMPUNA HARAMBIR
GABE DOS (sarupa) PARBAGIAN NASIDA
31. LANDAS-LUNDUS
NDANG MARDANGKA
NDANG MARBULUNG
SAPALA MARDANGKA
MARDAGUL-DAGUL
Bilang-bilang ni dakdanak uju marmeam :
1 (sada) : sattu
2 (dua) : dukko
3 (tolu) : torli
4 (opat) : torban
5 (lima) : limpot
6 (onom) : morto
7 (pitu) : sintu
8 (ualu) : garnut
9 (sia) : birnat
10 (sampulu) : PIN
INANIJARI : ibu jar
SITUMUDU : jari telunjuk
SITUALANG : jari tengah
SIJAGOA : jari manis
ANAK NI TANGAN : jari kelingking
Sanga do tutu ni ingot, olo do gabe maila iba di partandangan molo so binoto marundang-undangan dohot marhuling-hulingansa. Sipatado di buat anak boru i parompa huhut didok: Dia ma huompa ho ito, asa hutaruhon mulak. Marrara ma attong bohi on.
Adongdo piga piga na ni ingot sian huling-hulingan na di ginjang i. Onma nomorna dohot alusna:
4. Molo di pamasuk sada porhis tu aek di bokkor, molo manigor marlange porhis i tu pinggir, porhis jantanma i, alai molo sai di tonga tonga ni aek i do, ba, porhis boru boru ma i.
5. Umborat do bonana sian punsuna. Molo dibahen tungkot i di aek na mardalan, ia i na parjolo, ima bonana, ai parjolodo na umborat.
6. Pinasa dohot Palia
7. Mandar
8. Mare mare
15. Suhul/Lalo
18. 3x + 1 = 100; x = 33, tolupulu tolu ma amporik i
23. Panutuan
24. Pulpen
25. Habang do sude nasa na margoar lali, manginsir do sude ulok, jala so do sude losung. (nasa bukan berarti sebesar, tetapi semua)
26. Rante
28. Balanga
30. Molo ganup kambona dang dos godang ni harambir na di patuat, manang piga kambona pe di jangkit, adongdo alusna.
Rumusna: (Jlh pohon X 4) + 2
Molo dijangkit sangkambona, 1 X 4 + 2 = 6, moru upa tiggal 4, dipangido sada nai, gabe tolu be ma nasida.
Marlangku do rumus on, agia sadia godangpe bona ni kalapa i di jangkit.
Molo sarupa do godang ni harambir na dipatuat tiap kambona, targantung sadia godang na di patuat sangkambona.
molo sada sangkambona, onom kambona dijangkit
molo dua sangkambona, tolu kambona di jangkit
molo tolu sangkambona, dua kambona di jangkit.
Molo sala mangantusi di soal no.30 i, sala ma sude alusna i, alana adong dua kalimat na mambahen bingung di soal i.
1. sada upa patuat borasna (baris papituhon)
2. tongdo dua harambir upa ni sangkambona.
Sada do upana manang dua?